Delaktighet \u00e4r ett brett begrepp och \u00e5sikterna om hur det definieras g\u00e5r is\u00e4r. Inom olika delaktighetsprojekt har man d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6redragit att undvika alltf\u00f6r strikta definitioner och varit \u00f6ppen f\u00f6r olika kompletterande tolkningar.<\/p>\n\n\n\n
I Finland talar man om delaktighet och deltagande. Man f\u00f6redrar att skilja p\u00e5 begreppen delaktighet och deltagande, \u00e4ven om man p\u00e5 engelska kan anv\u00e4nda termen \u2019participation\u2019 f\u00f6r b\u00e5da begreppen.<\/p>\n\n\n\n
Delaktighet omfattar samtidigt b\u00e5de sociala och politiska aspekter. Det inneb\u00e4r tillh\u00f6righet och gemenskap, samt att man kan p\u00e5verka gruppens eller samh\u00e4llets st\u00e4mning s\u00e5 att en st\u00f6rre grupp individer kan uppleva delaktighet. Samtidigt inneb\u00e4r delaktighet m\u00f6jligheten att delta i beslutsprocesser och p\u00e5verka de beslut som fattas i samh\u00e4llet. Delaktighet \u00e4r n\u00e5got som st\u00e4rks genom deltagande, det handlar allts\u00e5 inte om att delaktighet skulle vara n\u00e5gon s\u00e4rskild typ av deltagande. Med delaktighet avses inte enbart deltagandets form eller kvalitet, utan syftar p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet mellan individen och samh\u00e4llet ur ett bredare perspektiv.<\/p>\n\n\n\n
Man har ocks\u00e5 tagit fram motsatsbegrepp f\u00f6r delaktighet, s\u00e5som likgiltighet, marginalisering och alienation. Delaktighet kan beskrivas som<\/p>\n\n\n\n
Delaktighet kan inte f\u00f6rverkligas enbart genom kortvariga \u201ddelaktighetsupplevelser\u201d. Utan ungdomar m\u00e5ste ha m\u00f6jlighet att delta i verksamhet och processer p\u00e5 alla niv\u00e5er och i alla aspekter. \u00c4nda fr\u00e5n id\u00e9kl\u00e4ckning till utv\u00e4rdering av id\u00e9ns genomf\u00f6rande. F\u00f6r att delaktigheten ska bli verklighet beh\u00f6vs olika grupper d\u00e4r unga har m\u00f6jlighet att vara aktiva deltagare och d\u00e4r de bli h\u00f6rda och sedda som individer. Delaktighet realiseras genom att man agerar tillsammans s\u00e5 att var och en har m\u00f6jlighet att handla och makt att p\u00e5verka gemensamma \u00e4renden inom gruppen eller samh\u00e4llet. Makt och aktivt akt\u00f6rskap inneb\u00e4r att individen som medlem av samh\u00e4llet f\u00e5r ta ansvar f\u00f6r den grupp man tillh\u00f6r och fr\u00e5gor som g\u00e4ller den. Delaktighet kan allts\u00e5 ses som ett etiskt och demokratiskt ideal.<\/p>\n\n\n\n
Delaktighet handlar ocks\u00e5 om vem som har makt att best\u00e4mma: vem beslutar om hur man fr\u00e4mjar kommuninv\u00e5narnas lagstadgade m\u00f6jligheter att delta i kommunens verksamhet, vilka \u00e4renden de f\u00e5r p\u00e5verka och vilka metoder och resurser som anv\u00e4nds f\u00f6r p\u00e5verkansarbetet.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r en person \u00e4r delaktig i n\u00e5got har hen \u00e5tminstone i n\u00e5gon m\u00e5n makt att p\u00e5verka saken i fr\u00e5ga. Hen kan bli h\u00f6rd i samband med beslutsfattandet eller delta i beslutsprocessen, vare sig det handlar om kommunens idrottsbudget, skolans v\u00e5rutflykt eller personliga \u00e4renden. Delaktighet utan reella m\u00f6jligheter att p\u00e5verka \u00e4r bara skenbar delaktighet.<\/p>\n\n\n\n
Delaktighet f\u00f6ds inte av sig sj\u00e4lv. Tolkningarna i fr\u00e5ga om delaktighetens inneh\u00e5ll och former varierar, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r delaktighet som begrepp \u00e4r ett slags \u2019tomt k\u00e4rl\u2019. Det inneb\u00e4r att de som arbetar med delaktighet kan fylla begreppet utifr\u00e5n sitt eget perspektiv. Delaktighet betyder f\u00f6ljaktligen olika saker inom olika verksamhetsomr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n
Inom ungdomsarbetet har begreppet eller definitionen av det st\u00f6tt p\u00e5 kritik, eftersom verksamhetsformerna, hur v\u00e4lmenande de \u00e4n \u00e4r, ofta utg\u00e5r ifr\u00e5n ramar som de vuxna och auktoriteterna har fastst\u00e4llt. Deltagarna kan ha sv\u00e5rt att p\u00e5verka redan fastslagna ramar och m\u00e5l f\u00f6r verksamheten. Inom verksamheter som utg\u00e5r ifr\u00e5n ungdomarnas egna id\u00e9er kan det vara en utmaning att verksamheten i sig kr\u00e4ver att de unga sj\u00e4lva \u00e4r aktiva.<\/p>\n\n\n\n
Delaktighetsarbetet i sig grundar sig p\u00e5 olika f\u00f6rest\u00e4llningar om exempelvis politisk aktivitet och vilka m\u00e5lgrupper man vill n\u00e5, eller p\u00e5 bilden av hur en aktiv ung person ska vara. De vuxna som arbetar med delaktighet m\u00e5ste vara beredda att kritiskt granska sina egna f\u00f6rutfattade f\u00f6rest\u00e4llningar och godta att ungdomarnas m\u00e5l och s\u00e4tt att handla kan skilja sig fr\u00e5n det som de vuxna ursprungligen f\u00f6rv\u00e4ntat sig.<\/p>\n\n\n\n
Boldt, G. (2021) Citizens in Training: How institutional youth participation produces bystanders and active citizens in Finland. Tammerfors: Tampereen yliopiston v\u00e4it\u00f6skirjat. <\/p>\n\n\n\n
Gretschel, Anu & Myllyniemi, Sami (2021) Kuulummeko yhteiskuntaan? Ty\u00f6n ja koulutuksen ulkopuolella olevien nuorten k\u00e4sityksi\u00e4 tulevaisuudesta, demokratiasta ja julkisista palveluista. Helsingfors: Kunnallisalan kehitt\u00e4miss\u00e4\u00e4ti\u00f6.<\/p>\n\n\n\n
Kiilakoski, T. ., Gretschel, A. ja Nivala, E. (2012) Osallisuus, kansalaisuus, hyvinvointi. teoksessa, Anu Gretschel & Tomi Kiilakoski (toim.) Demokratiaoppitunti. Lasten ja nuorten kunta 2010-luvun alussa. Helsingfors: Nuorisotutkimusverkosto\/ Nuorisotutkimusseura, julkaisuja 118, 9\u201334.<\/p>\n\n\n\n
Nivala, E. ja Ryyn\u00e4nen, S. (2013) Kohti sosiaalipedagogista osallisuuden ideaalia. Sosiaalipedagoginen aikakauskirja (14), 9-41.<\/p>\n\n\n\n
Thomas, N. (2007) Towards a Theory of Children\u2019s Participation. International Journal of Children\u2019s Rights. Vol. 15(2007), 199\u2013218.<\/p>\n\n\n\n
Vuorela, T. & Ver\u00e4v\u00e4inen, K. (2000) Uutta osallisuutta pienin askelin. Osallisuushankkeen I vaiheen arviointi. Helsingfors: Suomen Kuntaliitto, HAUS Hallinnon kehitt\u00e4miskeskus.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"