Information om delaktighet

Delaktighet är ett brett begrepp och åsikterna om hur det definieras går isär. Inom olika delaktighetsprojekt har man därför föredragit att undvika alltför strikta definitioner och varit öppen för olika kompletterande tolkningar.

I Finland talar man om delaktighet och deltagande. Man föredrar att skilja på begreppen delaktighet och deltagande, även om man på engelska kan använda termen ’participation’ för båda begreppen.

Många aspekter av delaktighet

Delaktighet omfattar samtidigt både sociala och politiska aspekter. Det innebär tillhörighet och gemenskap, samt att man kan påverka gruppens eller samhällets stämning så att en större grupp individer kan uppleva delaktighet. Samtidigt innebär delaktighet möjligheten att delta i beslutsprocesser och påverka de beslut som fattas i samhället. Delaktighet är något som stärks genom deltagande, det handlar alltså inte om att delaktighet skulle vara någon särskild typ av deltagande. Med delaktighet avses inte enbart deltagandets form eller kvalitet, utan syftar på förhållandet mellan individen och samhället ur ett bredare perspektiv.

Man har också tagit fram motsatsbegrepp för delaktighet, såsom likgiltighet, marginalisering och alienation. Delaktighet kan beskrivas som

  • aktivitet och deltagande
  • intresse för miljön och omgivningen
  • vilja att påverka
  • att ta del av samhällets resurser och möjligheter
  • att hitta sin plats i förhållande till samhällets olika verksamhetssystem
  • att leva i kontakt med sig själv, sin miljö och det omgivande samhället.

Delaktighet varje dag

Delaktighet kan inte förverkligas enbart genom kortvariga ”delaktighetsupplevelser”. Utan ungdomar måste ha möjlighet att delta i verksamhet och processer på alla nivåer och i alla aspekter. Ända från idékläckning till utvärdering av idéns genomförande. För att delaktigheten ska bli verklighet behövs olika grupper där unga har möjlighet att vara aktiva deltagare och där de bli hörda och sedda som individer. Delaktighet realiseras genom att man agerar tillsammans så att var och en har möjlighet att handla och makt att påverka gemensamma ärenden inom gruppen eller samhället. Makt och aktivt aktörskap innebär att individen som medlem av samhället får ta ansvar för den grupp man tillhör och frågor som gäller den. Delaktighet kan alltså ses som ett etiskt ideal.

Texten grundar sig på följande källor

Kiilakoski, T. ., Gretschel, A. ja  Nivala, E. (2012) Osallisuus, kansalaisuus, hyvinvointi. teoksessa, Anu Gretschel & Tomi Kiilakoski (toim.) Demokratiaoppitunti. Lasten ja nuorten kunta 2010-luvun alussa. Helsinki: Nuorisotutkimusverkosto/ Nuorisotutkimusseura, julkaisuja 118, 9–34.

Nivala, E. ja Ryynänen, S. (2013) Kohti sosiaalipedagogista osallisuuden ideaalia. Sosiaalipedagoginen aikakauskirja (14), 9-41.

Thomas, N. (2007) Towards a Theory of Children’s Participation. International Journal of Children’s Rights. Vol. 15(2007), 199–218.

Vuorela, T. & Veräväinen, K. (2000) Uutta osallisuutta pienin askelin. Osallisuushankkeen I vaiheen arviointi. Helsinki: Suomen Kuntaliitto, HAUS Hallinnon kehittämiskeskus.