Samråd med ungdomar vid beredningen av regeringens ungdomspolitiska program

Finlands regering kommer att utarbeta en plan som definierar de viktigaste målen och åtgärderna vad gäller ungdomar under de kommande åren. Planen kallas till regeringens ungdomspolitiska program (förkortas VANUPO). Ministeriet vill involvera ungdomar i utarbetandet av planen.  
 
På begäran av undervisnings- och kulturministeriet frågar vi unga i åldern 13-25 år, vad de anser vara viktigt. Vad ska nästa Finlands regering göra för de unga? Enkäten består av bakgrundsfrågor och tre (3) innehållsfrågor. Läs frågorna noggrant! 

Dina svar kommer att användas för att förbereda planen på ministeriet, så dina svar spelar verkligen roll! Svarstiden är fram till 14.10.2022. På basen av enkätsvaren ordnas workshoppar för unga under hösten 2022, då ämnen som är viktiga för unga kommer att diskuteras mer ingående. 

Länk till undersökningen: https://link.webropol.com/s/nuortenkuuleminenvanupo2022  

FÖR HANDLEDARE: Hjälp ungdomar att svara på frågorna om de tycker att frågorna är utmanande.  

Enkäten genomförs av Kompetenscentret för delaktighet och Nuorten Akatemia. Om du har frågor kan du kontakta: 
 
Antti Ollikainen 
projektkoordinator 
+358 50 3384485 
antti.ollikainen@nuortenakatemia.fi 
Nuorten Akatemia / Kompetenscentret för delaktighet 
 
Marja Pulkkinen 
överinspektör 
+358 2953 30113 
marja.n.pulkkinen@gov.fi 
Undervisnings- och kulturministeriet 

Webbinariet: Ungas delaktighet – en mobbningsförebyggande metod?

Ungas välmående är ett aktuellt tema och en fråga som väcker känslor. Handlar frågan om den unga själv eller är det en samhällelig fråga som vi alla borde ta ställning till? Pia Öhman (Folkhälsan) talar om hur delaktighet kan öka den ungas välmående och kan vara svaret på att få slut på mobbningen i skolorna.

Goda modeller för demokrati- och människorättsfostran sammanställdes i form av berättelser

Projektet Det nuvarande läget för människorätts- och demokratifostran kartlade demokrati- och människorättsfostran som utförts i daghem, skolor och läroanstalter. Information samlades från fler än hundra projekt eller praxis, varav de flesta handlade om demokratifostran.

Genom informationssökningar på Internet och med hjälp av tips från olika aktörer hittades goda praxis som bearbetades till intervjubaserade berättelser. Sammanställningen omfattar exempel på projekt och verksamhet som utförts på finska, svenska och nordsamiska. Det söktes också efter goda exempel från döva och teckenspråkiga barns och ungdomars vardag, men sådana hittades inte.

Totalt sammanställdes 34 berättelser om projekt och goda praxis inom demokrati- och människorättsfostran. Berättelserna är publicerade på Utbildningsstyrelsens webbsida på finska, svenska och nordsamiska. På webbsidan finns även en presentation om temat på finskt teckenspråk.

En positiv slutsats som kan dras utifrån resultatet är att exemplen visade en förståelse för att demokrati- och människorättsfostran inte endast syftar till att öka barns och ungas kompetenser, utan målet är också att skapa utveckling, förändring och lärande i samhället, institutioner och sociala sammanhang.

I flera av de projekt som fokuserade på demokratifostran betonades alla barns och ungas påverkansmöjligheter, men också representativitet och interaktion med beslutsfattare lyftes fram. Flera av projektexemplen strävade till att åstadkomma förändring i den sociala omgivningen eller i samhället i stort.

I projekten som fokuserade på människorättsfostran betonades kunskapsutveckling, uppmärksammandet av människorättsfrämjande verksamhetskulturer i olika lärmiljöer, samt stärkandet av barns och ungdomars egenmakt genom implementering av mänskliga rättigheter. Exemplen var väl i linje med kriterierna i FN:s deklaration om människorättsfostran.

Det som identifierades som oroväckande var att verksamheten ofta var beroende av några enstaka motiverade pedagoger och nådde därmed inte alla barn och unga. Verksamheten är sårbar ifall demokrati, mänskliga rättigheter och rätten att bli hörd intepage1image22409792

integreras i organisationernas verksamhet på ett övergripande, långsiktigt och utvecklande sätt. Samtidigt bör man uppmärksamma värdet av aktiva och engagerade pedagogers arbete och reflektera hur deras arbete kan stödjas och befästas som en del av organisationernas verksamhet.

Projektet genomfördes som en del av det nationella demokratiprogrammet som koordineras av justitieministeriet, samt utbildnings- och kulturministeriets utvecklingsprogram Utbildning för alla och arbetet som utförs av styrgruppen för utveckling av demokrati- och människorättsfostran.

Projektet har genomförts av: Ungdomsforskningssällskapet rf. med specialforskare, fil. dr. Anu Gretschel som projektets huvudansvariga expert. Samarbetspartner i projektet var Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf. och kompetenscentrumaktören Koordinaatti, som fungerar inom ramen av Uleåborgs utbildnings- och kulturtjänster. Projektets språk vid sidan om finska var teckenspråk, svenska och nordsamiska.

Information om projektet kan hittas på webbsidan för Nätverket för ungdomsforskning och #Demokrati2025, #Mänskligarättigheter, #Utbildningföralla.

Ytterligare information: Specialforskare, fil.dr. Anu Gretschel, Nätverket för ungdomsforskning. anu.gretschel@nuorisotutkimus.fi, tel. 040 516 9189.